söndag 13 december 2009

Ur arkivet

Följande text är ett resultat av frustration någon gång under hösten 2006:

Solosång

Det här med solosång, det är något tjusigt det. Alla borde få prova att sjunga solo inför en grupp människor. Sånt gör livet värt att leva, liksom. Man blir glad. Man växer som människa. Man blir groteskt stor och sprängs. Som ett enda stort ballongregn. Vi kanske inte ska låta alla människor prova solosång.

Alla människor är inte kapabla att framföra solosång. Alla människor har inte talang, inte ens teknik. Alla människor har inte fantasi, de har inte ens några egna känslor. Vissa människor har ransonerat bort sina känslor eftersom känslor bara tar tid. Vissa människor trycker ihop sina känslor till en liten boll som de spolar ner i toaletten.

Problemet med att spola ner bollar i toaletten är att det blir stopp.

2 kommentarer: